Sovmorgon och sjukling

I torsdags precis lagom till babymassagen blev V hängig och gnällig. Kvällen spenderade han i mitt knä och han ville inte äta. Fick i honom ett mål på kvällen innan han somnade och sedan sov han hela natten (som natten innan oxå, jippi). Fredag morgon åt han litegrann och jag fick pumpa ur en del mjölk sedan satt V i mitt knä i stort sett hela dagen. Gnällde och skrek så fort jag la ner honom och han ville inte äta. S blev jätte rastlös och tyckte att det var jobbigt att V var så ledsen. På kvällen åt han lite och jag fick ta ur mjölk igen. Han sov hela natten till idag och ville käka lite på morgonen. Verkade lite gladare och under dagen har det blivit bättre och han har ätit mer, tack och lov, men blir ju alltid lite orolig när de inte vill äta så är det jobbigt att behöva pumpa ur en massa mjölk också

Var iväg en sväng och shoppade med S idag. V behövde byxor. Inne på hm ville S ha ett diadem och det kostade inte så mkt så jag tyckte att hon kunde få det. När vi stod i kön höll hon på att springa iväg och jag sa att jag skulle lämna tillbaks diademet om hon inte ställde sig bredvid mig. Ja ni kan ju gissa resten, diademet hängdes tillbaks och S skrek som en skadad svan när jag stod och skulle betala annat. Nån gammal dam kom fram och tog henne i handen och ville väl vara snäll och kom sedan fram och frågade varför hon skrek. Kändes som att folk trodde att jag slagit henne eller nåt eller som att jag var en superdålig mamma som lät mitt barn skrika men jag kan ju inte låta henne få som hon vill bara för att hon ställer sig och skriker. Usch såhär i efterhand kan jag kanske tycka att jag överreagerade lite som hängde tillbaks diademet men eftersom hon sprungit iväg så många gånger i affären så kändes det rätt då när jag var lite irriterad. Gjorde jag fel??

Förresten så fick jag sovmorgon i morse =). Till kvart i nio fick jag sova.