Plopp

Ok natten blev värre än jag hoppats på. S låg och grät, gnällde och halv om halv skrek om vartannat. Tror lockande var runt fyra när trumhinnan ploppade och hon (vi) äntligen fick ro att sova ordentligt. Idag blev det alltså ett besök på vårdis igen och även om det inte var för min skull så hade jag faktiskt hoppats på att slippa se den på ett tag. Fick en jobbig läkare som tyckte att det var nödvändigt att berätta både det ena och andra om öroninflammationer, typ att om trumhinnan inte har sönder behöver man inte uppsöka läkare. Tell me something i didnt know kände jag, efter femtioelva öroninflammationer vet vi hur det funkar liksom. Jag menar han såg ju hela S's historik på sin skärm borde han inte ha förstått det?
Dagen har inte bjudit på något mer spännande än så och bokrean då. Nu måste jag sova och försöka ta igen lite av föregående natts missade sömn.